En detaljplan befinner si nago juridiskt forpliktand akt som bestammer vilken hantering

En detaljplan befinner si nago juridiskt forpliktand akt som bestammer vilken hantering

utav terrang sam divateoxid som befinner si lovlig. Planen talar forsavitt underben som far och ick tillat goras i planomradet, vilken art it bebyggelse och syssla man tillats uppratta samt hur den skall betrakta ut.

Kommunen beslutar om detaljplaner

Det befinner si blott kommunen saso kan klubba att greppa fram och antaga ett detaljplan. Det har kallas sta det kommunala planmonopolet. Det ar ocks kommunen saso ansvarar stav tolkningen bruten de betraffande detaljplanerna.

Detaljplanens varudeklaratio

En detaljplan visas saso ett absolut doman villig nago plankarta. I plankartan beskriver kar tillsamman linjer, symboler samt bestammelser hur sa som tillat eller icke tillat goras. Plankartan befinner sig det skrivelse inom detaljplanen sasom befinner sig juridiskt forpliktande.

At detaljplanekartan hor nagon planbeskrivning, som forklarar mening, varudeklaration samt genomforande utav planen. Av och till ingar dessutom andra handlingar sasom exempelvis illustrationskarta, sasom enklare visar hurdan bebyggelsen kan dyka upp att utformas, alternativt ett miljokonsekvensbeskrivning (MKB), saso redovisar vilken miljopaverkan nagon avsedd aktivitet kan bringa. Saso underlag at detaljplanen tas mycket skilda slags hur länge ska man dejta innan man friar? utredningar fram, till exempel nago trafikutredning, dagvattenutredning och geoteknisk undersoknin.

Huvudman

Ett detaljplan anger evigt vem sasom skal existera malsagand sam ansvara forut saken dar allmanna platsmarken, exempelvis gator samt parker. Sedan den nya jamn- samt bygglagen kom 2011 kan det existera nago alternativt flera huvudman pro allmanna platser. Kommunen befinner si vanligtvi uppdragsgivare for allmanna platser andock tillika enskilda husagare alternativt samfallighetsforeningar kan finnas till uppdragsgivare. Forsavit kommunen befinner sig malsagande medfor planen en riktigt – och ocks nago plikt – att losa in jordyta saso ar mena sta allmanna platser. Huvudmannaskap medfor nago forpliktels att stalla i disciplin sam forse dessa allmanna platser.

Genomforandetid

Varje detaljplan inneha en genomforandetid gallande minst 5 ar sam overst 15 ar fran att saken dar inneha vunnit laga styrk. Nedanfor genomforandetiden finns nago garanterad riktig att uppfora i enlighet med planen. Postum att genomforandetiden ager vandra ut fortsatter planen att avse skada kommunen kan ersatta, byta eller slopa planen. Det normala befinner sig att planer fortsatter att hanfora sig till flera ar postum det att genomforandetiden gatt ut. Do aldsta omedelbart innevarande detaljplanerna ino Falkenberg befinner si av 1934. Genomforandetiden kan kar studer villi plankartan.

Underben tillat man justera i detaljplanen?

I flygplan- och bygglagen regleras bade vilka bestammelser en detaljplan plikt innefatta och vilka saken dar far innefatt. Somlig regleringar som markanvandning och genomforandetid, plikt vara tillsammans. Ovrig, sasom bestammelser forsavitt exempelvis modellering samt placera av byggnader och markens hojdlage, far foreligga med. Samtlig planbestammelser vara tvunge aga medhall inom plan- och bygglagen.

Planbestammelser ska befinna klara odla att det klart framgar underbe som inryms inom annorlunda bestammelser. De kan formuleras villig skilda metod, exempelvi uttryckas sasom villko, forbud, begransningar alternativt krav. Darfor att det skall bli tydligt samt hanterbart ges planbestammelsen ett beteckning villi plankartan sasom visar var den innefatta.

Inom jamna- och bygglagen finns det ansprak villi att herre i somliga baisse amna reglera utvecklingen tillsamman detaljplan (PBL 4 kap 1-4§). Kravet pa att bilda en detaljplan erhalla evig vid storre exploateringar samt men gallande att forbruka jordyta- och vattenomraden pro bebyggelse och byggnadsverk. Men det befinner si flera skilda faktorer som avgor om nagon detaljplan behovs innan byggnadsnamnden kan framfora bygglov. Det inneha att foreta tillsammans bade saken dar format utav forandring som amna handa och forhallandena i omgivningen. Skad det ar kommunen sasom avgor nar och var nagon detaljplan amna goras.

Syftet tillsammans detaljplanelaggning

Syftet med planerin befinner sig att justera samt faststalla nagon lamplig nyttjande it terrang- samt vattenomraden efter test ino planprocessen. Vi do planbestammelser sasom anges ino detaljplanen blir anvandningen fran mark- samt vattenomraden bindande.

Det kommunala ansvaret sam planmonopolet

Kommunen inneha forpliktels att planlagga anvandningen it land samt vattenomraden. Det befinner si ide- och Bygglagen sasom lagger denna handhavande kungen kommunen och som skanke kommunen sjalvbestammanderatt ovanfor planlaggningen. Kommunen kan saga nej mo att foreta nagon detaljplan samt det beslutet promenerar ej att overklaga. Detta kallas forut det kommunala planmonopolet. Det befinner si bara spann varnandet utav vissa riksintressen samt ino fragor forsavit valbefinnande och trygghet saso staten, valtrana itu lansstyrelsen, inneha ett overinseende och kan ifragasatta kommunens faststallande.

Beslutande av planer

Kommunens hogsta beslutande organ, kommunfullmaktige, beslutar om presumtion utav oversiktsplaner samt vanligtvis ocksa detaljplaner. Vissa mindre sam enklare detaljplaner kan fast an antas bruten kommunstyrelsen. Forutsattningen befinner si enar att de enkom omfattar e mindre antal fastigheter dartill att do ick ar itu officiellt hag.

Benamningen detaljplan

Detaljplaner hette tidigare stadsplaner eller byggnadsplaner (pundare gallande ifall kommunen var uppdragsgivare eller ej). Ocksa de planer som upprattats saso stadsplaner alternativt byggnadsplaner benamns inom kort 1987 detaljplaner.

Medborgardeltagande

Utbredd all detaljplanelaggning har allmanhet sam berorda, utover lansstyrelsen och andra myndigheter och kommunala instanser, gallande att uttrycka sig over planforslaget nedanfor samrads- alternativt granskningsskedet. Syftet befinner si dels att foradla beslutsunderlaget igenom att ackumulera in saken dar kompetens och do asikter sasom finns i det aktuella omradet, dels att framfora intressenter insyn ino forslaget sam gallande att berora det.

Ide- sam bygglagen

Det befinner sig Plan- samt Bygglagen (PBL) som vasentlige styr verksamheten runt plan- samt byggverksamheten. Lagen befinner sig indelad inom avsnit saso reglerar skild verksamheter. I Lagen finns bestammelser forsavit planering utav land sam divateoxid samt forsavitt bebyggelse. Bestammelserna syftar at att tillsamman overvagande fran saken dar enskilda manniskans oberoende framja ett samhallsutveckling tillsamman jamlika samt goda sociala levnadsforhallanden stav manniskorna ino dagens by samt sta forestaende generationer. Lagen beskriver vilka begaran karl ska placer vid lag it bebyggelse tillsammans mera, respektive vilka ansprak gallande design hane amna placer, sam innehaller bestammelser pro saval detaljplanering som forut oversiktsplanering.

Jamn- sam bygglagen kom 1987 sam fornyades 2011. Innan dess gallde byggnadslagen av 1947. I enlighet med byggnadslagen hanterades detaljplanelaggning med stadsplan sam byggnadsplan vilka man forutsatte skulle folja vad saso uttryckts i saken dar oversiktliga generalplanen. Aldre planer som stadsplaner, byggnadsplaner sam avstyckningsplaner innefatt idag som detaljplaner. Dessa aldre planer ager icke langre e genomforandetid.